Grattis min nospuss!

GRATTIS ÄLSKADE MALTE PÅ NAMNSDAGEN!

Idag passade matte också på att boka det traditionella julbadet/julsimningen. 

Så alla vovvar är rena och fina till jul. ;-)

En vecka har gått...

Imorgon är det en vecka sedan Leo började att hosta.
Ledsen att jag inte uppdaterat på ett par dagar, men jag har själv legat sjuk och är fortfarande halv kass. Det är segt i kroppen!

Men iallafall...
Vi trodde verkligen att Leos sista stund var kommen i måndags till onsdags. Han hade feber och såg verkligen dålig ut. Hostade så han nästan fick andnöd och han orkade ju knappt inte resa sig själv. Vi fick ju hjälpa honom och ibland bära ut honom.
Men efter att ha fått Rimadyl i ett par dagar så är han nu sig själv igen - nu hostar han inte alls så längre som han gjorde först.
Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen - HAN ÄR ETT MIRAKEL OCH EN SEG SENIOR!
Fortfarande har inte Malte visat några hosttecken, dock så ser han lite hängig ut (men sätter man igång och busar med honom så är han på G) och lite snorig.

Jag håller Björne hemma ifrån kursen denna vecka också, då jag inte vet om Malte är på G eller inte.
Björne har mer eller mindre slutat hosta. Kan hosta kanske nån gång så där men det är inget som gör honom mindre energisk iallafall.

Skönt när detta är över!
Det är enbart Leo som har kräkt - och det är en gång, resten har varit hosta, torr- eller rethosta.
Det låter hemskt!

Kvällsuppdatering 131119 LEO

Vår lille farbror har sovit mycket under eftermiddagen/kvällen.
Åt äntligen lite köttbullar och drack vatten själv.
Han fick två nya tabletter Rimadyl tidigare ikväll, och nu klockan 21.45 tog jag ny temp på honom.
Nu låg han på 38.3 - vilket betyder att febern har sjunkit drastiskt.
Nu får vi se om han orkar gå ut och göra sina behöv själv eller vi måste hjälpa honom.
Sen blir det temp imorgon direkt igen.

En bit av Leos journal - en bit av Leos liv

Jag plockade fram Leos stamtavla och fann tre sidor av hans journal (utskrivet den 24 april 2008).
Leo är född den 7 maj 2002 vill jag först och främst påpeka.
Detta är vad han har varit med om mellan år 2002 till april 2008 alltså.

Mars 2003

• 031022 Kloklipp

April 2004

• 040202 HD-AD röntgen
• 040406 Kloklipp, öronirritation
• 040527 problem med ett bakben, plitor på magen, medicinering
• 040708 kloklipp
• 041001 kloklipp

Maj 2005

• 050221 kloklipp
• 050530 akut (lindrig) otit sin, medicinering
• 050928 kloklipp

Juni 2006

• 060229 kloklipp
• 060517 vaccination
• 060526 halt höger bakben av och till. Otit höger öra. Svullen över knäet och varm över leden. Röntgar höft samt knä. Lindriga pålagringar. Har info ägare om att detta kan behövas kontrolleras av ortopedveterinär och ev åtgärdas kir om han inte blir bättre. Bantas! Kloklippning. Rimadyl.
• 060607 66,5 kg. Örat bra. Hältan värre. Har fått Rimadyl idag också. Han ogillar definitivt sträckning av högerbak knä. Lindrig svullnad led. Känner ej draglåda på vaken hund. Rekommenderas remiss till Helsingborg.

• 060725 Röntgenbilder tillbaks från Helsingborg.
• 061006 Kloklipp och dessutom gått ner 10 kilo!!! Rakat tasshår.

Juli 2007

• 070219 Sårig kring analen och luktar illa. Inga fistlar. Aldrig tidigare haft dessa besvär. Gått ned 13 kg i vikt (bantad) och har inga besvär fr hb-ben (korsbandsskada). Medicinering för anal.
• 070525 Kloklipp samt kollar analsäckarna.
• 070830 Kraftig inflammation i tå nr 3. Hälta sedan 3-4 dagar sen., svullen över hela tån. Klon kraftigt infekterad och halva pulpan upplöst. Får medicinering. Under sedering hittas korsbandsruptur på HB. Har varit i Helsingborg för hälta HB men hade troligen ingen reptur då. Har simmat mm och hälta har blivit markant bättre. Vi kontaktar HBG när tån läkt, röntgen knä och måttlig artos.
• 070904 Besked från Henriette, 20 % av även stora hundar klarar sig bra med bara fysioterapi (korsbandsruptur), så vi avvaktar. Ägare tränar mkt konsekvent.
• 070918 kontroll, läker som förväntat, kommer nog en klump till klo, inlindat i ytterligare 7 dagar.

Augusti 2008

• 080118 kloklipp
• 080215 örat irriterat, lindrigt. Medicinering i örat.
• 080307 blödning från hunden (någonstans) för 3 veckor sen utan fynd varifrån blodet kom. Troligen från urinvägarna. Skaftar ut och fastnar ca en gång i månaden och nu var det så imorse. Troligen har hunden bitit och skadat sig själv. Ingen blödning nu, urin utan anmärkning, prostata ua. Penis har petheciella blödningar och ömmar en del, troligen självförvållat trauma, ber ägaren hjälpa hunden när det fastnar. JAG KAN BERÄTTA ATT DETTA HÄNDE SOM SAGT MER ÄN EN GÅNG INNAN VI ÅKTE IN MED LEO OM DETTA. DET VAR RENA BLODBADET HEMMA. PÅ VÄGGAR, PÅ GOLV - ÖVERALLT. ALLT FRÅN TUNT BLOD TILL TJOCKT KLUMPIGT BLOD SAMT ATT HALVA LEO VAR BLODIG. DET VAR INGEN HÖJDARE ATT STÄDA SEN...
• 080414 Sedan igår akut hälta i höger bakben igen, draglåda och smärta vaket. Höfter och perifiert ua. Ägare provar gärna simning igen, in Rimaldyl i 10 dagar, kan bli operation.
• 080424 Remiss Helsingborg, mkt troligt operation korsband höger bakben.

Operation av korsband sker i Vesslarp. Korsbandet är sönder på ett dumt ställe, att veterinären gör "en specialare" enligt honom själv.

Tja, detta var som sagt direkt ur Leos journal på det ställe vi brukar vara hos när det gäller Leo.

Som Ni förstår så har Leo varit med om en hel del...detta gällde ju bara till i början av 2008, nu är det ju 2013!

Jag ska be att få ut hela hans journal fram till nu. Ni kan ju bara tänka Er...

131119 Morgon och lunch med Leo

Exakt kl 8.00 togs tempen på Leo. Den stannade på 39.7 fortfarande.
Enligt husse så har han inte hostat speciellt mycket (iallafall inte vad han hört) däremot har han flåsat mycket.
Inatt orkade inte ens Leo stå själv på sina ben så han låg och kissade. Vilken förnedring för honom!

Jag ringde Djursjukhuset Hässleholm för att höra om man kunde ge något feberdämpande.
De sa att jag kunde ge honom Rimadyl, så efter vårt samtal gav jag honom två tabletter Rimadyl (vi har ett stort hundapotek hemma, med en massa olika sorters mediciner som använts förr men ej tagit slut).
Självklart så gäller det att ha stor uppsikt över Leo och ta tempen lite då och då. Skulle inte febern gå ner imorgon så får han troligtvis åka in för att se så han inte åkt på lunginflammation, men veterinären påpekade dock att febertoppar på kennelhosta är dom första 2-3 dagarna sen brukar det falla neråt.
I morse ville han inte ha någonting. Jag försökte locka med godis av alla de slag, men han bara vände bort huvudet.

Vid lunch tid fick vi bära (60 kg hund) ut i trädgården så han kunde göra sina behöv. När vi släppte ner honom så la han sig bara ner. Han tyckte nog det var skönt att ligga på den svala marken, kylde ner honom lite. Han låg där en lång stund och visade inte någon tendens till att vilja kissa.
Vi lyfte upp honom igen (vi lyfter upp honom med ett lakan runt magen) för att ta in honom, men vi tänkte att vi ger honom ett försök till...
Så när vi hjälpt honom att resa sig och stå på alla fyra tog vi väck lakanet och nu tog han sig på egna ben bort en bit och ställde sig och kissade. Lyckliga blev vi att han själv orkade.
Han har inte velat dricka alls nu på morgonen, så Jörgen körde till Djursjukhuset och hämtade en spruta så vi kan spruta in vatten eller annat i hans mun.
När vi väl kommit in i huset igen, så tänkte jag att jag testar och ger honom lite medvurst som vi hade i kylskåpet. De bitarna slök han direkt! Härligt!

Nu ligger han på sidan, vilket han inte gjort sedan han i förrgår, och sover djupt.
Lite senare ikväll är det dags på tempen igen och Rimadyl.

Håll tassar och tår för oss att Leo ORKAR detta också och tillfrisknar fort så han för egen maskin kan göra vad han vill igen.

Kväll 131118

Helvetet tar aldrig slut!
Jag tog tempen på Leo nu kl 22.25. Febertermometern visade 39,7.
Suck!
Som om inte det vore nog ringer husse, han har precis kört från jobbet då hans bilh-e lägger av mitt i en rondell.  Han kommer inte därifrån.
Vad säger man?!
Det lär inte bli någon sömn inatt. Jag har feber och värk i lederna och nu sitter man bara och kollar på Leo att han andas.
Det blir en morgontemp på honom och sen får det avgöra om han behöver in på djursjukhuset eller ej.
Han får bara inte försvinna från oss i denna situation! Han var ju pigg imorse och visade inga tendenser till att hostan skulle bryta ut.

Kennelhosta all over the place...

Den 2 november ställde vi ut Björne i Växjö.
Ca 5 dagar senare så reagerade vi på att han börjat dregla lite mera än vad han brukar, men verkade vara som vanligt ändå.
Ca 7 dagar efter, en natt, vaknade husse av att han hostade, han hostade fler gånger den natten så han väckte husse. Dock inte den här klökhostan utan mer lite indragen hosta med slem. Kom till och med slem ut genom hans näsborre - örk!
Vi har varit väldigt frågande om det var kennelhosta eller noskvalster tills Jack började visa symtomen. Ca 12 dagar efter utställningen började Jack ulka och ville ut och käka gräs bland annat och lite klökningar ibland, dock inte så mycket av hosta.
Nu, 15 dagar efter så idag, nu på eftermiddagen, börjar Leo att heshosta med klökningar. Stackars Leo!
Han ser helt förstörd ut i ögonen. Jätte jobbigt för honom och det är ju inte så konstigt i och med den åldern han är i (11,5 år).
Så nu är det enbart Malte kvar..
Björne hostar fortfarande, dock inte mycket, men blir naturligtvis mera när han är uppspelt.
Jack gör det också enbart någon gång per dag.
Hoppas att detta går över snabbt på Leo, annars får vi ringa veterinären och höra om vi kan ge honom något speciellt med tanke på hans ålder.

Suck!
Aldrig mera utställningar inomhus!
Vill tillägga att alla våra hundar är vaccinerade emot kennelhosta, men de kan ju få det ändå i lindrigare form, vilket nu har fått.
Jag minns när Malte fick det och då fick Leo det den gången också, dock inte Jack.
Som sagt...just nu tycker jag mest synd om Leo.

Björne fasoner och Malte uppdatering

Björne fasoner!
När jag kom hem la jag dagens post på köksbordet. Inte längst ut på kanten (å nej, lite kan jag tänka faktiskt) på bordet...
MEN helt plötsligt hör jag Björne riva sönder något så jag går ut i köket och tittar. Då huliganen dragit ner posten på något sätt och låg och strimlade en reklamkatalog i tusen bitar.
Lite senare ikväll fick han för sig att börja tjuvröka. Då lyckades han peta ner husses cigarettask från skänken i tv-rummet och sno en cigarett som han sedan bröt i två bitar.
Han är otrolig denna mannen till att hitta på hyss alldeles själv.

Malte är nu medicinfri sen 2,5 vecka tillbaka. Inga konstiga beteenden eller så har förekommit hit intills.
Han äter nu bra och han har blivit ännu mer pussig och matte-kelen än innan. Han är som en igel på mig.
Vi håller verkligen tassarna för att det förblir såhär nu så att det inte kommer tillbaka.
Dock fick vi höra igår att Maltes bror Bolt fått diagnoserna Borellia och Anaplasma. Suck! Han beter sig precis som Malte gjorde - skrek och styv i nacken. Jag hoppas verkligen att han snart blir frisk igen och får den medicinering som Malte fick. Får förhoppningsvis uppdatering om Bolt imorgon då han skall besöka Djursjukhuset Hässleholm imorgon.

WOW!

Vi är stolta över våra hundar - vi är stolta över vår blogg.

Och det verkar som att Ni gillar "Nospussar & Tassavtryck" för vi har räknat ut att ungefär 17 personer per dag har läst denna blogg fram till nu!

Helt otroligt! 

STORT TACK - OCH VI HOPPAS NI FORTSÄTTER ATT LÄSA OM LEO, JACK, MALTE & BJÖRNE! 

Växjö Internationella Utställning

Då är vi klara i Växjö.
En tredje plats blev det i Valpklassen Hanar.
Omdöme på Björne;
"Maskulin han-valp. Ännu ganska smal i skallen. Bra mask. Välplacerade öron. Lite knapp hals. Kunde vara lite bättre vinklad både fram och bak. Bra bröstdjup för åldern. Rör sig med fanska korta steg från sidan och lite trångt och kohasigt bakifrån. Bra pälskvalitet. "

Vi är väldigt stolta över Björnes uppförande idag i hallen. 

Visst tyckte han att det var lite otäckt med alla hundar, vagnar och människor, men han protesterade inte det minsta. Efter bara några minuter så la han sig på golvet och studerade alla. Fast att det fanns många hundar som låg nästan precis bredvid samt gick bakom honom så brydde han sig inte speciellt mycket.

Det vi ansåg var viktigast idag var inte själva tävlingen utan att Björne vågar vara bland andra hundar och människor utan sin övriga flock och det visade han mer övertygande än vad han gjort innan. Han är inte rädd, men väldigt försiktig.

Vi vill också passa på att gratulera Björnes uppfödare, Susanne och Jan-Åke Oscarsson, till deras Carismas tredje plats i Valpklass Tikar. GRATTIS!