Imorgon är det en vecka sedan Leo började att hosta.
Ledsen att jag inte uppdaterat på ett par dagar, men jag har själv legat sjuk och är fortfarande halv kass. Det är segt i kroppen!
Men iallafall...
Vi trodde verkligen att Leos sista stund var kommen i måndags till onsdags. Han hade feber och såg verkligen dålig ut. Hostade så han nästan fick andnöd och han orkade ju knappt inte resa sig själv. Vi fick ju hjälpa honom och ibland bära ut honom.
Men efter att ha fått Rimadyl i ett par dagar så är han nu sig själv igen - nu hostar han inte alls så längre som han gjorde först.
Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen - HAN ÄR ETT MIRAKEL OCH EN SEG SENIOR!
Fortfarande har inte Malte visat några hosttecken, dock så ser han lite hängig ut (men sätter man igång och busar med honom så är han på G) och lite snorig.
Jag håller Björne hemma ifrån kursen denna vecka också, då jag inte vet om Malte är på G eller inte.
Björne har mer eller mindre slutat hosta. Kan hosta kanske nån gång så där men det är inget som gör honom mindre energisk iallafall.
Skönt när detta är över!
Det är enbart Leo som har kräkt - och det är en gång, resten har varit hosta, torr- eller rethosta.
Det låter hemskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar